onkologi i sverige nr 3 – 20 43
överväganden parat med extrapolatio-
ner från hur man hanterar cancerbe-
handling vid andra svårare infektions-
sjukdomar, såsom influensa. Man har
också varit helt medveten om att läget
inte är stabilt och att riktlinjer snabbt
kan ändras och anpassas till nya data
eller erfarenheter. Resultatet publicera-
des som ett Perspective i Nature Med-
icine under april
1
och är författat av fö-
reträdare för dessa sju centra.
Pandemin påverkar en hel rad vik-
tiga funktioner inom cancersjukvår-
den: den kliniska verksamheten, beho-
ven av och kraven på kvalificerad per-
sonal, patienternas psykosociala om-
händertagande, servicefunktioner,
forskningsverksamhet, samt samarbe-
ten för att dela ansvaret för cancersjuk-
vården. Här sammanfattar vi mycket
kort några av de erfarenheter som
gjorts och de råd som ges. För utförli-
gare diskussion av slutsatserna hänvisas
till originalpublikationen.
Medverkande cancercentra har
ställts inför stora utmaningar under
pandemin, dock med stora skillnader.
Vid institutioner med enbart cancer-
sjukvård (DKFZ, GR, INT och NKI)
har policyn varit att eftersträva en co-
vid-19-fri verksamhet, för att säkerstäl-
la att tillräcklig klinisk kapacitet och
intensivvårdskapacitet kunnat avsättas
för den mest nödvändiga cancerkirur-
gin och för omhändertagande av bi-
verkningar under systemisk behand-
ling. Allmänsjukhus i samma region
har kunnat överföra cancerpatienter till
dessa centra så att de i sin tur kunnat
fokusera på att behandla patienter med
covid-19, och andra diagnoser som krä-
ver omedelbar vård. I Sverige finns
inga helt specialiserade cancercentra, så
liksom övriga centra i studien som är
lokaliserade till större universitetssjuk-
hus (CCC, VHIO och Karolinska) så
måste våra sjukhus med onkologisk
verksamhet också ta hand om patienter
utan cancer inklusive de med misstänkt
covid-19. Vid Karolinska Universitets-
sjukhuset har avdelningar för cancer-
sjukvård omprioriterats för att dispo-
neras för covid-sjuka utan cancer.
COVID19RELATERADE RISKER
FÖR PATIENTER MED CANCER
Uppskattning av ökad risk vid cancer-
behandling under pandemin beror på:
1) en patients risk för covid-19 under
pågående cancerterapi och 2) en pa-
tients ökade risk för allvarliga kompli-
kationer eller död, om den skulle bli
smittad. För närvarande gör osäkerhe-
ten om den verkliga förekomsten av
covid-19 (symptomatiska fall plus
asymptomatiska fall) det omöjligt att
exakt beräkna en patients risk för co-
vid-19 inom en viss tidsram (till exem-
pel behandlingens längd). Att bestäm-
ma förekomsten av covid-19 genom
storskalig serologisk screening bör där-
för prioriteras.
Även om cancerbehandling i sig inte
ökar risken för covid-19-smitta, är det
möjligt att i synnerhet cytostatika som
inducerar neutropeni och lymfopeni
och riktade terapier som stör immun-
försvaret (till exempel tyrosinkinasin-
hibitorer) och immuncheckpoint-häm-
mare kan förvärra covid-19-infektio-
nens förlopp.
CANCERVÅRDENS KAPACITET
Covid-19-pandemin är minst sagt en
stresstest av kapaciteten för olika be-
handlings- och stödfunktioner, inklu-
sive strålbehandling, medicinsk onko-
logi, bildfunktion och kirurgiska åtgär-
der. Intensivvårdskapaciteten är den
mest belastade under pandemin. Covid-
19-infekterade patienter som kräver in-
tensivvård ökar belastningen på inten-
sivvården, och minskar tillgängligheten
för icke-covid-19-patienter. Därmed
minskar kapaciteten för valfria och aku-
ta operationer. En bråkdel av patienter-
na som genomgår större operationer el-
ler systemisk behandling för cancer krä-
ver intensivvårdsstöd. Detta kräver
dock ställningstagande till alternativa
behandlingar som strålning och/eller
systembehandlingar för cancer.
Enighet rådde i att rekommendera
att högsta prioritet måste ges till neo-
adjuvanta terapier och kurativa opera-
tioner, när operationskapaciteten och/
eller intensivvården är begränsande.
Alternativt kan neoadjuvanta system-
behandlingar initieras eller förlängas
för att senarelägga kirurgiska ingrepp
eller så kan icke-kirurgiska ingrepp
övervägas. Elektiva operationer kan
naturligtvis senareläggas, när det är väl
motiverat på vetenskapliga grund
3
.
DEN KLINISKA VERKSAMHETEN
Generellt har behandlingsregimer
inom rutinsjukvården anpassats: 1) för
att minimera antalet sjukhusbesök och
sjukhusinläggningar och 2) för att för-
hindra komplikationer av covid-19-in-
fektion som resultat av cancerbehand-
ling.
Exempel på verksamheter som be-
aktats och eventuellt förändrats för att
klara fortsatt god cancervård under
pandemin:
• Anpassning av den kliniska verksam-
heten för att om möjligt hålla centrum
smittfria, justering av behandlingsregi-
mer och anpassning av protokoll av sä-
kerhetsskäl
• Hög ambition för kommunikation
och psykosocialt stöd till patienterna
• Se till att kvalificerad personal i störs-
ta möjliga mån kan arbeta, genom till-
gänglig och snabb covid-19-testning
• Beakta möjligheterna till alternativa
behandlingar såsom strålbehandling
och/eller systembehandling, senare-
läggning av elektiv kirurgi och påskyn-
dande av behandlingar när möjlighet
och kapacitet finns
• Utökat regionalt och nationellt sam-
arbete för att jämna ut belastningen på
cancervården
Högsta prioritet är att säkerställa att pa-
tienterna inte utsätts för covid-19. För
CCE-centra betyder detta att person-
liga konsultationer som vanligen sker
ansikte mot ansikte, när det är möjligt,
i stället äger rum via internet eller med
telefonsamtal. Man tillåter inte att an-
höriga och nära och kära får följa med