56 onkologi i sverige nr 5 – 18
MARIA OLSSON, MED DR, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, AVDELNING PEDIATRIK.
SPECIALSJUKSKÖTERSKA VID UPPFÖLJNINGSMOTTAGNING FÖR VUXNA
EFTER BARNCANCER, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG,
MARIA.A.OLSSON@VGREGION.SE
kring exempelvis sexualitet och självmord, då de uppfatta-
des som för känsliga av registerhållare och prövningsnämn-
der. Men resultaten i denna avhandling visar att tonåringar
och unga vuxna upplevde deltagandet i studien som något
positivt och att det inte påverkade dem negativt. Detta kan
vara vägledande för planering av framtida studier kring
känsliga frågor om exempelvis sexualitet, mental hälsa och
självmord.
En lärdom av denna avhandling är att det är ok att ställa
frågor kring känsliga ämnen till tonåringar och unga vuxna
som behandlas för cancer. Det kan snarare vara så att vi
borde ta upp dessa frågor mer frekvent så att vi kan möta
individens behov.
Gruppen unga vuxna cancerpatienter är en speciell grupp
som befinner sig mitt emellan att vara barn och vuxna. Det
finns behov av ökad kunskap och förändrad organisation i
sjukvården kring denna patientgrupp. Runt om i världen
organiseras vården kring tonåringar och unga vuxna på lite
olika sätt; det kan finnas speciella vårdavdelningar och mot-
tagningar för unga vuxna cancerpatienter eller så finns det
team med koordinatorer som har specialkunskap att möta
behoven från den här patientgruppen. Personalen som mö-
ter dessa patienter får då en erfarenhet och kunskap kring
behoven de har och kan möte dessa behov på ett adekvat
sätt. Om unga vuxna cancerpatienter och överlevare vistas
bland andra i samma ålder och situation kan det kanske bli
lättare att lyfta frågor som är känsliga.
”Att unga vuxna canceröver-
levare känner missnöje med
sin sexuella funktion innebär
att vi i sjukvården behöver ta
upp frågan kring sexualitet,
möta frågor och ge stöd för
att hantera denna känsla av
missnöje.”