54 onkologi i sverige nr 5 – 18
••• unga canceröverlevare
BEHOV AV ÅLDERSANPASSAD MILJÖ
I en inledande fas av avhandlingsarbetet inbjöds tonåringar
och unga vuxna, via sjukhusen där de vårdats, till fokus-
grupps-intervjuer med målet att identifiera behov som var
viktiga för gruppen canceröverlevare. De skulle vara i åld-
rarna 15 – 29 år och avslutat sin cancerbehandling. Interv-
juerna bandades, skrevs ut och analyserades enligt den kva-
litativa metoden, innehållsanalys. Resultatet visade bland
annat behovet av en mer åldersanpassad miljö, både fysisk
och psykosocial. De upplevde sig vara på fel plats, antingen
bland barn med illaluktande blöjor eller bland äldre männ-
iskor som talade om frågor som de upplevde som ointres
-
santa. De talade om behovet av att få möta en personlig
vård, de önskade bli sedda inte bara som sin diagnos. Vi-
dare beskrev de behov av psykosocialt stöd under och efter
behandlingen. De beskrev även avsaknad av samtal kring
frågor som rör sexualitet.
Nästa fas av avhandlingen, den andra delstudien, hade
en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes via
Regionala Cancer Centrum i Väst, Sydöst, Uppsala-Örebro
och Norr. Ett frågeformulär konstruerades baserat på tidi-
gare studier, fokusgruppsintervjuerna samt mångårig erfa-
renhet från enheten för cancerepidemiologi i Göteborg.
Detta formulär sändes ut till tonåringar och unga vuxna
som behandlades under åren 2010–2011, samt till en kon-
trollgrupp. 540 deltagare, med en svarsfrekvens på 74 pro-
cent, besvarade en enkät som innehöll frågor om självskat-
tad mental hälsa, depression och ångest, livskvalitet,
kroppsuppfattning, sexuella funktioner och fertilitet samt
demografiska fakta såsom ålder, kön, utbildning och civil-
stånd. Avslutningsvis fick de också frågor kring upplevelsen
av att delta i undersökningen.
KROPPSLIGA ÄRR STORT PROBLEM
Resultatet visar att de unga canceröverlevarna kände sig
mindre attraktiva på grund av kroppsliga ärr jämfört med
kontrollgruppen. Drygt fyra av tio unga män och åtta av tio
unga kvinnor som överlevt cancer svarade att de kände sig
mindre attraktiva på grund av ärren på kroppen. Ibland kan
vi i sjukvården nonchalera frågan om ärr då cancerbehand-
lingen prioriteras. Men för många tonåringar och unga vux-
na är det viktigt med utseendet och ärr efter cancerbehand-
ling kan påverka dem negativt. Vi behöver möta deras käns-
lor kring utseende och missnöje med ärr och erbjuda adek-
vat psykologiskt stöd. Det kan även finnas behov av att un-
dersöka möjligheter att minska ärrens storlek och utseende.
Frågan är om vi kan justera något vid suturering som kan
påverka att ärrens storlek minskar, vidare kan vi se över
skötseln vid sårläkning och råden att täcka över ärr i solen.
Unga canceröverlevare rapporterade också låg tillfreds-
ställelse beträffande sexuell funktion jämfört med kontroll-
gruppen. Huvudsakligen förklaras detta av psykologiska
snarare än fysiologiska biverkningar av behandlingen. De
beskrev en del fysiska symtom relaterat till sexuell funktion
men de flesta av dessa symtom förekom inte i någon högre
grad jämfört med kontrollgruppen. Bland unga kvinnor
rapporterades en lägre frekvens av orgasm och unga män
rapporterade lägre sexuell lust än kontrollerna. Att unga
vuxna canceröverlevare känner missnöje med sin sexuella
funktion innebär att vi i sjukvården behöver ta upp frågan
kring sexualitet, möta frågor och ge stöd för att hantera
denna känsla av missnöje. Frågan behöver tas upp under
cancerbehandling, men även då cancerbehandlingen är av-
slutad. Efter cancern finns det behov av rehabilitering för
unga canceröverlevare.
VÅRDEN HAR ANSVAR FÖR STÖD
Patientorganisationen Ung Cancer, talar om ”cancerbak-
smällan”, när man återgår till det vanliga livet efter cancer-
behandlingen och upptäcker att livet inte är som tidigare.
Det kan handla om att känna trötthet, orkeslöshet, depres-
sion och att känna ett tomrum efter behandlingen. Ung
Cancer erbjuder visst stöd för unga vuxna canceröverlevare,
men sjukvården har också ett ansvar att ge stöd genom till
exempel en rehabiliteringsplan som även kan innehålla psy-
kologiskt stöd.
Under studiens planeringsfas hade vi stora svårigheter att
få tillstånd att genomföra studien genom att ställa frågor
”En lärdom av denna av-
handling är att det är ok att
ställa frågor kring känsliga
ämnen till tonåringar och
unga vuxna som behandlas
för cancer. Det kan snarare
vara så att vi borde ta upp
dessa frågor mer frekvent så
att vi kan möta individens
behov.”
”Ibland kan vi i sjukvården
nonchalera frågan om ärr
då cancerbehandlingen
prioriteras. Men för många
tonåringar och unga vuxna
är det viktigt med utseendet
och ärr efter cancerbehand-
ling kan påverka dem
negativt.”